Lyssnandet: Fleetwood Mac kommer till Sverige utan min favorit

För några dagar sedan blev det klart att återförenade Fleetwood Mac besöker Sverige under sin långa turné 2013. 23 oktober spelar de i Globen och biljetterna släpps 18 februari. Fleetwood Mac är ett av mina absoluta favoritband någonsin så glädjen var total, eller rättare sagt var den det tills jag kom på att Christine McVie inte är med längre. Hon hoppade av bandet redan 1998. Hur pass viktig är då Christine McVie för Fleetwood Mac? Svaret är enkelt. Hon kanske är den absolut viktigaste beståndsdelen i gruppen om du frågar mig. Det finns de som är av en annan uppfattning, men av de från den så kallade klassiska sättningen är hon min favorit. Hennes lena och känsloladdade stämma och stämningsfulla keyboardspelande är grunden i det drömska sound som gjort Fleetwood Mac till ett av världens mest älskade band. Någon hade kommenterat Sverigebesöket med att personen i fråga äntligen skulle få höra "Little Lies" live. Ja, de spelar med största sannolikhet den i Globen men utan Christine McVie bakom micken. Stevie Nicks har sagt att fansen inte kan räkna med att Christine McVie kommer dyka upp som gäst under turnén.

Christine McVie, som då lystrade till efternamnet Perfect, började sin karriär i bluesbandet Chicken Shack 1967. Redan två år senare slutade hon i bandet efter att hon träffat bassisten John McVie från Fleetwood Mac. 1970 kom soloalbumet Christine Perfect som var en bluesdoftande historia. Samma år gifte hon sig med John McVie och började spela med Fleetwood Mac. Sedan följde några relativt tuffa år för gruppen. Det var många medlemsbyten och de lyckades inte hitta en ny publik efter att de bytt spår. Gruppen gick från att ha varit ett bluesband till att spela en enklare form av själfull och experimenterande drömsk form av rock. Dessa år är tråkigt nog ett relativt bortglömt kapitel i Fleetwood Macs historia. Ett kapitel som jag definitivt kommer komma tillbaka till i den här bloggen. Många av låtarna från den tiden är bland det bästa gruppen någonsin har gjort enligt mig. Att jag kommer komma tillbaka till Fleetwood Mac överhuvudtaget är ganska säkert. Det finns mycket att skriva om det här bandet.

1975 plockades Lindsey Buckingham upp som ny gitarrist och sångare efter att Bob Welch lämnat bandet. Buckinghams krav var att hans flickvän, Stevie Nicks, även skulle ingå i bandet. Egentligen var gruppen inte så sugna på det, men så fick det bli. Det var från deras självbetitlade album som kom det året som Fleetwood Mac fick sin första riktigt stora singelframgång. Det med låten "Over My Head" med Christine McVie bakom mikrofonen. Hon hamnade orättvist lite i skymundan av Buckingham/Nicks i nya Fleetwood Mac, men trots att hennes låtar oftast inte var de största hitsen, så var de oftast bland de bästa spåren på albumen. Detta gällde fram till 1987 års Tango in the Night. Den skivans största singelframgångar var låtarna "Little Lies" och "Everywhere", båda med Christine McVie på sång. Senaste gången Fleetwood Mac spelade i Sverige var 2009. Betyget då var att bandet var trött och att Lindsey Buckinghams divalater och extremt långa gitarrsolon tog kål på showen. Jag är nyfiken på att se Fleetwood Mac live, men samtidigt är det utan min stora favorit. Hade Christine McVie varit med hade det inte varit ett frågetecken om jag ska gå eller inte. Nu är jag lite tveksam.